K O N S T A N T I N A

läs hela texten innan ni säger något.

ville bara säga sanningen till er som tror på rykten om mej, jag vet inte riktigt vad det går för rykten men det är väl för det mesta slamprykten och sånt dära shit..?

jo.. jag förlorade oskulden med en kille jag verkligen gillade, vid sommaren/hösten 2010 ungefär. 
vi var inte tillsammans men på g, och vi hade väl varit det i några månader då. vi hade träffats många gånger innan vi gjorde det.

efter det så va vi fortfarande på g som man nu kallar det, men vi blev aldrig tillsammans. jag gillade verkligen honom som sagt, och jag var riktigt lycklig över att jag lärt känna en sån underbar kille.

det gick ett långt tag och vi var fortfarande bara på g. jag ville inget annat än att bli tillsammans med honom. men han sa att han var rädd för förhållanden och att han ville vänta lite.

så mycket som jag gillade honom så kunde jag göra vad som helst, så självklart så väntade jag. jag väntade och väntade. allt var som vanligt. vi träffades några gånger till.

det var i slutet av oktober, en kväll som jag åkte hem till honom. sen efter jag kommit hem efter den kvällen var jag så lycklig. pirret i magen var fortfarande kvar sen jag träffat honom.
jag kunde fortfarande inte fatta att han ville ha just mej. jag var världens lyckligaste just då.

ca 2-3 dagar efter vi hade träffats, den kvällen då, så var han helt konstig. han liksom ignorerade mej totalt, på msn, sms och så. jag blev förkrossad och mådde jättedåligt.
till slut smsade jag honom. ''vad fan håller du på med?'' skrev jag.
han svarade ''förlåt, men jag tror inte detta kommer att funka. vi är för olika och det är för svårt att träffas. jag gillar dej verkligen, men inte på det sättet. förlåt, det var inte meningen att det skulle bli såhär <3''

just då, gick min värld under.

jag var så ledsen, så länge. jag försökte göra allt för att kunna glömma honom, men det var omöjligt.
det gick inte att sluta tänka på honom.
jag kom på att jag var kär i honom. jag har nog aldrig varit så kär i någon som jag var i honom.
jag visste inte vad jag skulle ta mej till, fyfan vad jag mådde dåligt.
har nog aldrig mått så dåligt som jag gjorde då. har aldrig gråtit över en kille så mycket som jag har gjort på grund av honom.

efter honom, blev jag ärligt talat rädd för att bli kär i någon. jag är så rädd för att bli sårad. fuck kärlek rent ut sagt.

och ni som kallar mej hora, jag tycker att det faktiskt är fel av er att göra det.

jag ångrar rätt mycket jag gjort efter allt detta, (efter det med denna killen) och jag vet att jag inte alltid gjort dom rätta besluten men ja, gjort är gjort och jag kan inte göra något åt det utan bara att lära mig utav mina misstag.


jag kommer säkerligen att få fler ''haters'' nu, men jag ville ändå att ni skulle veta sanningen än att gå runt och tro på rykten.
och till er som tänker ''men shit, hon är bara 98'' eller ''hon är bara 13'', ja men och?!
åldern har ingen betydelse, är man redo för det och älskar man personen så är det okej!